"Jag tror att vi som klubb skulle kunna göra en stor social insats och hoppas på att kunna starta upp någon form av projekt", säger Röglebacken Kodie Curran. Foto: Thomas Rödin

Rögles Kodie Curran: "Jag var själv mobbad under min uppväxt"

NV-SKÅNE.

Kodie Curran föddes 1989 i Calgary i sydvästra Kanada. En miljonstad som bara ett år tidigare hade varit värd för de olymiska spelen. Såväl hans pappa som farfar hade spelat hockey och därför var det mer eller mindre en sjävklarhet att Kodie också skulle börja spela.

Av
Thomas Rödin

– Vi är och har alltid varit en väldigt tight familj som gör allting tillsammans. Jag har alltid sett upp till min pappa och farfar och ville väl så att säga gå i deras fotspår. Såväl jag som mina två systrar har alltid levt ett väldigt aktivt liv och jag var nästan alltid ute på gatan och spelade basket eller street hockey under uppväxten, berättar Kodie.

En ständigt återkommande upplevelse under de tidiga hockeyåren var dock att Kodie ofta ratades när det var dags för tränaren att plocka ut förstalaget. En intressant detalj är också att han framför allt spelade forward fram till 16 års ålder.

– Faktum är att jag i princip alltid blev bortsållad på grund av att man tyckte jag var för kort och för långsam. Mina kompisar däremot kom givetvis med i laget och jag grät ögonen ur mig varje gång jag blev ratad. Men av en slump hoppade jag in som back när vi hade skador i laget, och då föll liksom allting på plats. Jag tror inte jag hade spelat hockey idag, om det inte hade varit så att jag skiftat position.

Var din pappa även aktiv som tränare?

– Ja, han var det under ett år. Vi pratade om det häromdagen och det var nog mitt absolut sämsta år när det gäller speltid. Pappa var såklart livrädd för att bli beskylld för att favorisera mig, så jag fick knappt spela alls trots att jag var i grym form. Han är ett otroligt stort stöd och jag älskar honom, men att vara tränare till sina barn är inte alltid optimalt.

Kodies hockeykarriär tog honom så småningom till college och spel med stadens universitetslag, samtidigt som han passade på att skaffa sig en utbildning inom kommunikation. Därefter följde spel i AHL innan han sedermera gick vidare till den danska och norska ligan. Efter hockeykarriären finns också tankar på att flytta hem och jobba i familjeföretaget.

– Pappa är ju egen företagare och det är väl inte alls omöjligt att jag efter karriären återvänder till Kanada för att jobba i familjeföretaget. Framför allt är det ju aldrig fel att ha en utbildning att luta sig tillbaka på. Men just nu har jag fullt fokus på hockeyn och Rögle. Det går bra för laget och vi trivs jättebra här i Ängelholm där såväl människorna som naturen och stränderna är fantastiska. Jag har ju vunnit ligan i både Danmark och Norge, och givetvis hade det varit kul att upprepa den prestationen även med Rögle.

Jobbar din fru också här i Ängelholm?

– Just nu är hon faktiskt i Calgary och jobbar. Eftersom Caitlyn är utbildad sjuksköterska så måste hon jobba ett skift en gång i halvåret för att fortsätta vara auktoriserad. Dessutom väntar vi vårt första barn om tre månader, vilket ska bli alldeles fantastiskt. Jag har min fru att tacka för så mycket. Hon finns alltid där, är min absolut bästa vän, och vi har varit tillsammans ända sedan high schooltiden.

På sin fritid umgås Kodie helst med fru och vänner. Ofta blir det en fika på stan eller en promenad längs Rönneå. En favoritsysselsättning är också att laga mat, och oftast blir det en tur till matäffären varje dag för att hitta råvaror som kan bli nya spännande rätter.

Han känner också att han skulle vilja engagera sig mer i samhället och göra en insats för utsatta barn och ungdomar. Livet som hockeyspelare öppnar ju upp såväl den ekonomiska som den tidsmässiga möjligheten till att engagera sig ideellt och använda sitt kändisskap till att vara en förebild.

– Jag var själv mobbad under min uppväxt och känner mycket för de barn och ungdomar som är i en utsatt situation och far illa. Kan jag i min roll som hockeyspelare och förebild göra någonting för att stötta och hjälpa dem så ser jag det som en självklarhet. Ibland är det kanske enklare att lätta sitt hjärta för en annan utomstående än för sina föräldrar. Jag tror att vi som klubb skulle kunna göra en stor social insats och hoppas på att kunna starta upp någon form av projekt.

Hur såg dina egna pojkdrömmar ut?

– De skiljer sig nog inte så mycket från vad jag drömmer om idag. Jag vill minnas att jag var ungefär 12 år när jag bestämde mig för att jag en dag skulle spela i NHL. Det är fortfarande mitt mål, och jag tror det viktigt att man fortsätter sätta upp mål att sträva efter. Annars är risken att man blir mätt och tappar fokus. Jag har precis gjort landslagsdebut vilket också var en pojkdröm som gick i uppfyllelse, avslutar Kodie.

Personligt

Namn: Kodie Curran

Ålder: 29 år

Bor: Ängelholm

Familj: Frun Caitlin

Position: Back

Tidigare klubbar: Calgary Canucks, Spruce Grove Saints, University of Calgary, Hartford Wolf Pack, Greenville Swamp Rabbits, Esbjerg Energy, Storhamar

Publicerad 07 February 2019 10:06