Missa inte:

Sanna Hjalmarsson

 Tipsa en vän    Skriv ut    Dela

LARÖD. Vid Skånes kust, med perfekt utsikt över Öresund, ligger radarstationen Nsrr Laröd. Stationen som stått tom sedan slutet av 80-talet är numera ett museum och i sommar visas militärens alla hemligheter åter upp för allmänheten.

Det hela började med en ovanligt lång promenad längs Skånes kust
– Det stora intresset för militärhistoria fick jag när jag vandrade längs kusten från Båstad till Åhus och upptäckte ett pärlband av värn från 1939-40, längs den så kallade Per-Albin linjen, berättar Lars Dahlbom.
– Så när Beredskapsmuseet på Djuramossa fick ta över den underjordiska radarstationen i Laröd var det självklart att jag ville vara med, säger Lars Dahlbom som kort därefter påbörjade ett gediget arbete tillsammans med kollegan Sven Olof Heed för att samla ihop materiell och iordningställa bunkern och dess utrustning till sitt ursprung.
– När vi kom hit 2008 var här totalt utblåst. Den utrustning som finns här i dag är dock av samma typ som användes då anläggningen var i bruk. Till och med askkopparna och cigarettfimparna är orginal, säger Lars Dahlbom och skrattar.

Förutom de tekniska bitarna, som i dag både är inkopplade och fullt fungerande, består museet av en helt tidsenlig miljö, uppbyggd inuti bunkern. På hyllorna finner man allt från kläder och böcker till burkar med ärtsoppa och kalops, som för länge sedan passerat bäst före-datum.
– Vi vill skapa ett levande museum och visa exakt hur det var att leva och arbeta här nere när det begav sig, säger Lars Dahlbom.
De första radarförsöken gjordes i Laröd redan i slutet av Andra världskriget, men det var först under kalla kriget som man bestämde sig för att bygga in anläggningen i berget.
– Med rädslan för ryssen kom även rädslan för atombomben, vilket gjorde att de konstruerade en anläggning inuti berget, där tryckvågen kunde passera utan att göra skada, säger Lars Dahlbom.

I den underjordiska anläggningen placerades sedan en PA31-radar och en spaningsradar PS33.
Nsrr var i bruk ända fram till kalla krigets slut och den sista radarn, en modern spaningsradar av modell PS615, tillfördes anläggningen så sent som 1982. Samtidigt införde försvaret artilleriledningsystem 719, som var en mobil radar med laser och videokamera.
– I dag är nästan allting mobilt. Våra två stora spionaffärer visade hur sårbara fasta anläggningar är. De avslöjasalldeles för lätt, säger Lars Dahlbom.
Fotnot. Allmänheten kan besöka anläggningen vid särskilda visningar. På Beredskapsmuseets hemsida finns upplysningar om tider mm.

Askkopparna och cigarettfimparna var det enda som fanns kvar när Lars Dahlbom och hans kollega tog över 2008. Foto. Sanna Hjalmarsson

Radioväggen användes för att kommunicera, Med bland annat gamla Batteri Helsingbog, i dag beredskapsmuseet. Foto. Sanna Hjalmarsson.

PS33 är anläggningens första spaningsradar.

Publicerad: 07. augusti 2012 07:00

LÄS OCKSÅ NYHETER FRÅN:

Klicka på det område som du vill läsa nyheter från.

Missa inte:

Mest lästa

Senaste insändare