Jens Erneholt har tröttnat på vad han menar är allt för mycket fyrkantiga och tråkiga nybyggen. Här står han med Radissionhotellet i bakgrunden. Foto: Joel Winqvist

Jens Erneholt har tröttnat på vad han menar är allt för mycket fyrkantiga och tråkiga nybyggen. Här står han med Radissionhotellet i bakgrunden. Foto: Joel Winqvist

Gör uppror mot "fyrkantiga" nybyggen

Fyrkantigt, tråkigt och utan variation – invånare reagerar på hur nybyggen ser ut

HELSINGBORG. Staden växer – men dess nybyggen faller inte alla i smaken. Rörelsen Arkitekturupproret reagerar på sterila och fyrkantiga hus som de menar byggs på många håll i stan.

Jens Erneholt står utanför entrén till Radisson Blu Metropol Hotel på Carl Krooks gata och betraktar exteriören, men får ingen feeling.
– Den känns steril. Man känner ingenting. Den talar inte med en, säger han.
Att en byggnad ska tala med en är en tanke som förmodligen inte väcks i varje helsingborgares huvud, men för Jens Erneholt är det viktigt.
– Människor gillar vackra omgivningar. Vackra omgivningar gör att man mår bra, säger Helsingborgsbon.
– Det borde ligga i byggherrens och beställarens intresse att bygga vackert för det attraherar folk. Men man har inte riktigt förstått det där, anser han.

Han arbetar själv i byggbranschen och är arkitekt i botten Han är medlem i rörelen Arkitekturupproret som startade som en facebookgrupp 2014 och nu har närmare 20 000 medlemmar i landet. Rörelsens syfte är att verka för vackrare nybyggnation i landet och samtidigt värna vårt kulturarv. Radissonhotellet är bara ett exempel på ett bygge han inte imponeras av.


 

Jens Erneholt vid tre hus han inte imponeras av: till vänster Radissonhotellet, i mitten tingsrätten och till höger pågående kontorsbygge. Foto: Joel Winqvist

Jens Erneholt vid tre hus han inte imponeras av: till vänster Radissonhotellet, i mitten tingsrätten och till höger pågående kontorsbygge. Foto: Joel Winqvist

Gruppen tar fram goda exempel

Inför vår intervju slängde han ut en fråga till andra helsingborgare som är medlemmar i gruppen, där han efterfrågade förslag på goda exempel på vackra nybyggen i Helsingborg, byggnader som är max 20 år gamla. Han fick inga svar.
– Det vi försöker få fram är att få en viss variation. Det är inte så att vi vill bygga gammaldags hus, vi vill ha variation och liv. Väldigt väldigt mycket av det som byggs idag är rakt och fyrkantigt, det är stramt, sterilt och tråkigt. Ofta i betong, säger han.
Jens Erneholt tycker att det finns många vackra, men äldre, byggnader i Helsingborgs stadskärna.
Finns inte risken att ni klassas som en grupp som tragglar deviser som ”det var bättre förr” till leda?
– Jo visst. Men det vi gör nu är att ta fram bra förslag på det som är vackert som går att bygga. Vi tittar på England, Tyskland och USA. För vi har för få bra exempel i Sverige, menar han.
Under intervjun säger han saker som att ”detta huset har inte ritats av en arkitekt, utan av en ekonom” och ”Excelbyggen” om somliga nybyggen.
– Det är ekonomibaserad design, man gör det för att det är enkelt och billigt, menar han och säger att de kommande bostäderna på Ångfärjetomten är ett exempel på det.

Arkitekturupproret vill se mer variation och liv i det som byggs nytt.

Arkitekturupproret vill se mer variation och liv i det som byggs nytt. "Men vi vill inte göra pastischer på gamla byggnader", säger Jens Erneholt.

"Det är en odemokratisk process"

Den stora majoriteten, invånarna, får inte vara med och tycka till om hur nya byggen ska se ut, menar han.
– Det är en odemokratisk process. Vi helsingborgare får ju aldrig var med och bestämma hur vår omgivning ska se ut, säger han.
När det nu byggs mycket nytt, fler bostäder än på många år, finns det flera nybyggen att studera för den nyfikne. De som ännu inte har byggts, bostäderna på Ångfärjetomten, ger han inte mycket för. Han har studerat skisserna.
– Billig, enkel design. Det är ingen som kommer fram och säger att ”oj, vad fint!”.
Men vissa kanske tycker att det kommer se fint ut?
– Det finns dem som tycker så, det är helt okej och det förstår jag för det handlar om tycke och smak. Men det är långt ifrån majoriteten, tror han.

Publicerad 24 March 2017 09:00