"Man får försöka tänka bort smärtan"

Löparprofilen Erik Alnervik sugen på Höganäs halvmaraton

HELSINGBORG/HÖGANÄS. Han är ett välkänt ansikte för många helsingborgare som har löpande marathontankar i huvudet. Nu ser Erik Alnervik fram emot att få tävla på sin barndoms hemmaplan.
När jag möter upp 31-åringen i höjd med Filborna Arena i Helsingborg känner han sig lite seg i kroppen. Gårdagen bjöd på inte bara ett utan två löppass.
– Jag sprang en gång på dagen, och sen var jag iväg på en grej på kvällen och då var det några som var sugna på att springa så då hängde jag med dem. Det bara blev så, säger Erik Alnervik själv. 
Upp emot sex svettiga löppass i veckan brukar det bli för 31-åringen. Ändå kände han sig lite ovan när han joggade fram mot mig och stannade i höjd med entrén till sportanläggningen, där vi hade bestämt träff.  
– Jag är pappaledig, så jag springer mycket med min dotter på dagen när hon ändå ska sova. Så då ligger hon i vagnen och sover gott, berättar han och fortsätter:
– Nio av tio pass brukar bli med vagnen, för att få ihop det så springer jag mest på dagarna så har vi tid ihop på kvällarna hela familjen, säger han.
Eftersom han knappt vet hur det är att springa utan vagn så är formen högst osäker, berättar han.
Därmed är det svårt att sia om hur det kommer att gå lördagen den 22 april, dagen då första upplagan av Höganäs halvmaraton går av stapeln.
– Jag är väldigt osäker på formen.
Erik Alnervik växte upp i Lerberget. Det var där han tog sina första stapplande löparsteg; ett av hans tidigaste minnen är när han sprang med sin pappa från Lerberget till trafikljuset i Viken längs med havet. En ordentlig sträcka på flera kilometer för en liten påg. Men han blev snabbt en van löpare och började med orientering och en massa andra sporter.
– Men så tyckte jag att jag behövde mer sparring på passen. Så jag började träna för IS Göta också, så blev det mer och mer att jag ägnade mig åt löpning istället, säger han.
Att springa Höganäs halvmaraton känns alldeles extra i Lerbergssjälen.
– Det är väldigt roligt att loppet går i hemtrakterna. Banan är vindkänslig men annars väldigt flack. Är det inte för mycket vind så kan det gå fort, tror Erik Alnervik.
 

Uppe mot sex trännigspass i veckan blir det för 31-åringen som tävlar för IS Göta.

Uppe mot sex trännigspass i veckan blir det för 31-åringen som tävlar för IS Göta.

Sneglar åt ultralopp

Som mest har han sprungit omkring fem mil på träning. På tävling är det maraton som har uppmätt flest löpmeter. Ett av dem är Helsingborg Marathon. Det första året sprang han själv och de andra två som farthållare.
– Men i år ska jag försöka köra själv igen. Så får vi se hur det går, säger han och ler.
Har du någon tid du siktar på?
– Ja, under 2.50 ska jag försöka gå. Sen får vi se. Vi håller det där, det kan finnas andra mål också, säger han hemlighetsfullt.
Numera är han själv en del av teamet bakom Helsingborg Marathon, och är en av coacherna i loppets egen löparklubb, Runners Club.
– Vi brukar köra tre dagar i veckan.
Vad säger du om det intresse som har byggts upp kring Helsingborg Marathon?
– Det är stort, det har det blivit. Helsingborg är en löparstad och de (Simon Wikstrand och Andreas Gartmyr, loppets grundare reds.anm.) startade det vid rätt tidpunkt. Det blir bara fler och fler som springer. Sen är det såklart hård konkurrens. Det finns ju många lopp som drar igång nuförtiden.  
Vad tänker du i slutet av ett lopp när hela kroppen skriker av smärta?
– Man försöker att inte tänka alls skulle jag nog säga. Det är ju så, springer man maran så är det jobbigt från 30-35 (kilometer) i alla fall och då får man försöker visualisera målet och hur det ska kännas när man går över mållinjen. Det gör ont och man är trött. Man får försöka koppla bort det.
Är inte det svårt?
– Jo, det är svårt, det är det. Men man springer ju långpass också på träning och då får man även de tankarna på träning. Man får försöka jobba på det. Och ofta har man ett tidsmål, då gäller det att fokusera på det och den lyckan det är att klara sitt mål, säger Erik Alnervik.
Visserligen är han just nu pappaledig men att hinna med löpningen i en vardag fylld med jobb, vänner och familj är en utmaning. Han säger att det gäller att prioritera. Det lär vara en av dagens största underdrifter.
– Vi har startat en pappagrupp bland annat. Ett gäng pappor som sticker ut och springer när de andra går och lägger sig. Eller går vi upp och springer på morgonen vid halv sex. Det är sådana grejor man får göra. Eller köra ett pass på lunchen. Men det funkar rätt bra.
Att springa så långt som fem mil, vissa skulle kalla dig galen?
(Skratt) – Ja, lite så är det. Innan har jag aldrig sagt att jag ska springa ultra och så, men det lockar lite faktiskt.

Erik Alnervik

Ålder: 31 år
Familj: Fru och en dotter
Största löparmerit: SM-milen i Malmö 2014. ”Jag hade ett väldigt bra lopp på gång under SM-milen i Malmö 2014 men tyvärr var den lite felmätt och det saknades 60 meter så tiderna räknades inte. Annars hade jag satt personbästa med nästan en minut. Det svider lite fortfarande”
Jobbar med: Just nu pappaledig. Annars på Systembolaget på Väla

Publicerad 12 April 2017 09:00

Lokaltidningen Helsingborgs nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag