På bild Niclas Bankert och Erik Hellberg (till höger) som nyfiket spanar in drönaren som svävar ovanför marken.

På bild Niclas Bankert och Erik Hellberg (till höger) som nyfiket spanar in drönaren som svävar ovanför marken. Foto: Joel Winqvist

Drönare kan bli nya vapnet i kampen mot tågstrulet

Staten ser nya möjligheter med bilder från ovan

HELSINGBORG/SVERIGE.

Inom ett år kan staten ha ett nytt flygande vapen att ta till i kampen mot tågförseningar och svårinspekterade spår.

Likt en gigantisk fluga surrar den kvickt 70 meter rakt upp i luften. Väl uppe lyder den arbetsvillige drönaren order direkt och börjar genast patrullera det område som den satts att bevaka och ta bilder.

Niclas Bankert från Drönarbolaget berättar att det går att ställa in så att drönaren flyger automatiskt. Väl uppe i luften sköter autopiloten jobbet medan han själv kan kika på bilderna som den tar i realtid.

– Den kan vara uppe i 20-25 minuter, sen får den landa så vi får byta batterier, berättar han och kastar ett nyfiket öga upp mot den flygande lilla farkosten i skyn.

Den här typen av drönare som betecknas som Matrice 210 kan flyga på en maxhöjd om 120 meter. Som längst kan den flyga iväg omkring 700 meter. Därefter riskerar föraren att tappa kontakten med den.

Den här typen av drönare som betecknas som Matrice 210 kan flyga på en maxhöjd om 120 meter. Som längst kan den flyga iväg omkring 700 meter. Därefter riskerar föraren att tappa kontakten med den. Foto: Joel Winqvist

Vi befinner oss vid bangården nära Ramlösa station i Helsingborg, där en testflygning sker. Bevittnad av ett antal nyfikna anställda från Infranord, det statligt ägda bolaget som fokuserar på att underhålla och modernisera dagens järnvägar samt att utveckla och bygga framtidens spår.

Bolaget har precis inlett ett testprojekt som handlar om att utvärdera hur drönare kan användas som ett nytt verktyg i arbetet med järnvägen.

Jag tror att vi inom ett år kommer att ha drönare inom järnvägsbranschen

När drönaren väl har landat ska man kunna se bilder i bra upplösning som flygarens kameror har tagit. Erik Hellberg som är besiktningsansvarig på Infranord tror på idén. Framförallt hoppas han att man kan vinna tid på det. Idag är det så vältrafikerat på de svenska järnvägarna att det är svårt att hinna komma ut till spåren för att inspektera, berättar han. Drönare skulle alltså kunna göra en del av det jobb som personal på marken inte alltid har möjlighet eller utrymme till.

– Det går så otroligt mycket tåg idag. Då är det svårt att hitta tid att hinna ut för att göra kontroller. Man påverkar trafiken väldigt mycket när vi behöver stänga av spåren för att göra inspektioner. Därför tycker jag att det här kan vara en intressant idé. Sen får vi utveckla det hela sen, säger han.

Personalen från Infranord tittar nyfiket på den surrrande maskinen.

Personalen från Infranord tittar nyfiket på den surrrande maskinen. Foto: Joel Winqvist

Tidsaspekten är alltså en potentiell vinst med drönare. Ökad säkerhet en annan.

– På det här sättet kan vi stå vid sidan om och inspektera istället för att vara nere i spårmiljö och jobba. Sen kan vi även hitta och åtgärda fel tidigare än vad vi kan göra i dag, förklarar han.

Finns det saker man kan se från luften men inte från marken?

– Ja, vi kommer ju från en annan vinkel. Vi kommer uppifrån och det gör vi i dag bara en gång om året när vi besiktigar till exempel kontaktledningar. Ví får en helt annan vy, menar Erik Hellberg som även nämner värmekameror som ger nya möjligheter.

Inspektion av kontaktledningar, och nedrivna sådana, siktmätning och hur vegetationen kring spåren ser ut är några saker drönarna ska kunna ge bilder på. Men även för att snabbt kunna inspektera skadade djur på och kring spåren. Incidenter som kan leda till struligheter i tågtrafiken, och tålamodsprövningar för resenärerna.

Nu testas drönare med några flygningar i Helsingborgsområdet och i Norrland. Faller det väl ut är tanken att använda dem över hela landet.

– Jag tror att vi inom ett år kommer att ha drönare inom järnvägsbranschen. Jag tror på drönare överlag.

Publicerad 17 August 2018 11:59