Ranja Hassan, Lana Perico Norling, Oscar Nilsson som är boendestödjare, resurspedagog och elevassistent samt Murtaza Ali på skolgården.

Ranja Hassan, Lana Perico Norling, Oscar Nilsson som är boendestödjare, resurspedagog och elevassistent samt Murtaza Ali på skolgården. Foto: Joel Winqvist

Arbetsförmedlingens nedbantning skapar oro på Sundsgården: "Man glömmer bort individen"

Förändringar hos myndigheter och kommuner kan drabba folhögskolorna

HELSINGBORG.

Viktiga samarbeten som kan ryka och ett allt mindre fokus på den enskilde individens behov. På Sundsgårdens folkhögskola ser man med oro på hur varslen på Arbetsförmedlingen och det utökade ansvar som komvux har fått kan få för konsekvenser.

Just hur Arbetsförmedlingens omgörning kommer att slå, är det många ute i landet som nu sitter och funderar över.

På Sundsgårdens folkhögskola har man redan sett ett konkret resultat; skolans behandlingsassistentutbildning ryker.

– Den insatsen försvinner nu i samband med att man ska banta på Arbetsförmedlingen, berättar folkhögskolans rektor Anneli Appelskog.

Just den utbildningen startades inom ramen för en satsning efter valet 2014, då folkhögskolor fick möjlighet att hålla yrkesinriktade kurser för personer i jobb- och utvecklingsgarantin, med fokus på bristyrken.

– Det är klart att de besparingar som drabbas Arbetsförmedlingen även kan drabba oss, fortsätter rektorn.

Däremot har nu Sundsgården möjlighet att trots allt göra om utbildningen inom ramen för särskild kurs, i egen regi och version under namnet språk- och lärarassistentutbildning.

– För det är verkligen ett bristyrke, menar hon om utbildningen som startar nu till hösten

Sundsgården har 80-åriga anor och har under hela den tiden arbetat med de som har det extra svårt i skolsystemet och i samhället.

Sundsgården har 80-åriga anor och har under hela den tiden arbetat med de som har det extra svårt i skolsystemet och i samhället. Foto: Joel Winqvist

Eventuellt kan myndighetens omorganisation ge fler konsekvenser.

– Vi kan känna att det kommer att påverkas i alla fall, för det händer väldigt mycket hos dem nu, menar Lana Perico Norling, kursföreståndare på Sundsgården.

Myndighetens förändringar är en sak. Ett annat orosmoment är den lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2018. Då infördes utbildningsplikt för nyanlända.

Vår utbildning är lika mycket värd som en grundskole- eller gymnsieutbildning

Det innebär att om en person bedöms ha för kort utbildning i kombination med bristande yrkeserfarenheter och därmed behöver rustas mer, kan den nyanlända anvisas till att söka kurser inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux) eller motsvarande inom folkhögskolan. I praktiken har det lett till att komvux fått utökat ansvar.

De här förändringarna är förenad med risker, anser Lana Perico Norling.

Främst är hon rädd för att individperspektivet försvinner, och att informationen om folkhögskolornas möjligheter inte når fram.

– Man glömmer bort individen. Och jag kan tänka mig att det kommer att bli mer så ju mer ansträngd en organisation är, uttrycker hon.

De upplever båda att en del i dag inte förstår vilken betydelse folkhögskolorna har, och vilka möjligheter som finns för dess elever.

– Vi har en stor bredd, menar rektor Anneli Appelskog.

– Vår utbildning är lika mycket värd som en grundskole- eller gymnsieutbildning, fyller Lana Perico Norling i.

Sundsgård med sundsutsikt. På bild: Lana Perico Norling, Oscar Nilsson som är boendestödjare, resurspedagog och elevassistent, Ranja Hassan samt Murtaza Ali.

Sundsgård med sundsutsikt. På bild: Lana Perico Norling, Oscar Nilsson som är boendestödjare, resurspedagog och elevassistent, Ranja Hassan samt Murtaza Ali. Foto: Joel Winqvist

För Ranja Hassan blev Sundsgården räddningen inför framtiden. När hon gick tvåan på gymnasiet hade hon 98 procents frånvaro och upplevde att hon hade svårt att anpassa sig till gymnasiets stramare ramar som hon menar mer handlar om att titta på hela klassens behov. Det blev för mycket för Ranja som brottades med koncentrationssvårigheter och hade dyslexi, även om det vid den tiden inte var bekräftat.

– Det ansågs lättare att kasta bort en elev och fokusera på hela klassen, än att fokusera på en elev, upplever hon.

På folkhögskolan såg man istället till hennes individuella behov.

Många säger att gymnasiet är så viktigt i Sverige, men man pratar inte om folkhögskolor

– Hade jag inte gått här hade jag absolut inte klarat av universitet, menar Ranja Hassan som nu läser klart gymnasiet för att bli universitetsbehörig inför hösten. Hon vill gärna läsa ekonomi, berättar hon.

Murtaza Ali har bott i Sverige sedan hösten 2014. Hans erfarenhet är att han på skolan kan lära sig bättre svenska samtidigt som han får en skjuts genom utbildningsstegen.

– Det är ett väldigt bra alternativ särskilt för de som inte har svenska som modersmål, menar Murtaza Ali.

Kanske blir han sjuksköterska i framtiden. Eller så kommer han att jobba med någonting inom försäljning. Framtiden är oviss, men möjligheterna många menar han. Han erkänner att han kan ha kommit på en tredje yrkesmöjlighet om frågan ställs om en månad. Men att folkhögskola passar just honom, är han desto säkrare på.

– Många säger att gymnasiet är så viktigt i Sverige, men man pratar inte om folkhögskolor.

Publicerad 19 May 2019 00:00