Foto: Mostphotos.com

Foto: Mostphotos.com

Helsingborgspolitiker kritisk till potentiell nationell arkitekturpolicy

Nu ser Boverket över kommunernas arkitekturarbete

INRIKES/HELSINGBORG. Nu ger regeringen Boverket i uppdrag att se över kommunernas arkitekturarbete, något som så småningom ska utmynna i en nationell arkitekturpolicy.

Att bygga mycket räcker inte, man måste bygga hållbart och med estetiska ambitioner. Det aviserar bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson i ett pressmeddelande där det står klart att Boverket nu ska titta närmare på kommunernas arbete. Man kommer främst att undersöka deras arkitektur- och gestaltningsfrågor inom ramarna för planerings- och bygglovsprocesser enligt plan- och bygglagen (PBL).

Arbetet har redan påbörjats, enligt Suzanne Pluntke, byggnadsantikvarie på Boverket. Men nu ska man gå på djupet.
– Det håller på att ske en förändring. Till exempel i Almedalen har parollen tidigare varit att bygga snabbt och enkelt, 2016 handlade det om att bygga med kvalitet, hållbart och flexibelt, säger hon.
– Det finns politiska mål när det gäller arkitektur och gestaltning från 1998. Men det arbetet vi nu fått lägger grunden för det som kommer att bli en nationell arkitekturpolicy som kopplar till de nya mål som ska tas fram. Det visar att politikerna har insett värdet av god arkitektur och att vi som människor har rätt att bo bra, säger Suzanne Pluntke.
Hon menar att det har funnits brister i gestaltningen men att ansvaret tillskrivs många.
– Kommunerna har ett ansvar, forskningsvärlden, myndigheter men även medborgare och konsumenter. Vi måste alla ta ett ansvar för boendemiljöernas utformning.

Christian Orsing (M), stadsbyggnadsnämndens ordförande i Helsingborg, är inte inläst på Boverkets uppdrag men säger så här om planerna när vi kort återger vad uppdraget går ut på:
– Utan att ha läst uppdraget är jag inställd på att jag vill ha ett ökat lokalt självbestämmande istället för nationella riktlinjer. Jag gillar att olika städer har olika arkitekturer. Det är lite det som är charmen när man reser runt i olika städer, menar han.
Däremot är han mer positiv till i fall det utmynnar i riktlinjer för hur man bäst ska bevara det som är karaktären i varje stad.
– Där kan det ofta vara stort intresse från kommunerna själva att värna det, säger han.

Angående den lokala kritiken från Jens Erneholt i Arkitekturupproret (se separat artikel nedan) som i korta drag handlar om att han tycker att mycket av det som byggs nytt i dag i stan är fyrkantigt, tråkigt och utan invånarnas bästa för ögonen, och ofta för billigt, välkomnar han debatten.
– Det är en komplex fråga. Det finns så många dimensioner i det hela; det är estetik som möter funktion men också realistiska frågor som ekonomi och regelverk.

Han anser att det är rimligt att de som investerar i nybyggen har mycket att säga till om när det kommer till arkitekturen.
– Men i vissa fall som är mer publika så blir det en större möjlighet för medborgarna att följa projektet mer i detalj under gestaltningsskedet, menar han.
Tänker man ibland för mycket med plånboken i samband med nybyggen?
– Ja, det vill jag nog bekräfta att så kan det vara. Det är ingen hemlighet att bygga billigt kan ibland vara dumt. Vi vill lägga in en dimension där man också tänker funktion och hållbarhet. Fastigheter som byggs ska stå där väldigt länge. Där har vi en hög ambitionsnivå. Sen pressar vi gärna aktörerna till att tänka nytt och kreativt för att göra hållbara lösningar både för miljö och ekonomi.

null

Publicerad 24 March 2017 08:45