Dalya Mourad, Marissa Kokalla och Alan Alayas tar för sig av det rikliga grönsaksbordet.

Dalya Mourad, Marissa Kokalla och Alan Alayas tar för sig av det rikliga grönsaksbordet. Foto: Joel Winqvist

Matsvinnet i skolorna ska halveras – och miljoner sparas

Mindre svinn och mer klimatsmart mat är receptet

HELSINGBORG.

Mat för omkring sex miljoner kronor kastas årligen i soporna på Helsingborgs kommunala skolor. Nu ska en medveten satsning minska på svinnet.

Den mat vi människor äter står för mellan 20 och 30 procent av jordens totala utsläpp. Att slänga så lite mat som möjligt är alltså en tungt vägande faktor för att kunna stoppa de klimatförändringar som följer i koldioxidutsläppens spår, enligt experterna.

Idag erbjuds eleverna flertalet grönsaksalternativ under luncherna. Här en bild från Drottninghögsskolans matsal.

Idag erbjuds eleverna flertalet grönsaksalternativ under luncherna. Här en bild från Drottninghögsskolans matsal. Foto: Joel Winqvist

Samtliga förskolor, grundskolor samt gymnasieskolor som drivs i kommunal regi i Helsingborg slängde tillsammans 241 ton ätbar mat under 2017. Senast om ett år ska den siffran ha halverats. Så lyder målet i Helsingborgs stads projekt Smart mat Hbg.

Vi uppmuntrar eleverna att prova nytt och så pratar vi om maten

Satsningen innebär också att öka andelen vegetariska och växtbaserade råvaror på tallrikarna.

Främsta receptet för att lyckas med målet om minskat matsvinn är knappast svårgissat.

– Det viktigaste är att få eleverna att äta, berättar Mónika Rüll Lundin som är projektledare för satsningen.

Varje skolklass på Drottninghögsskolan har en halvtimme avsatt för lunch.

Varje skolklass på Drottninghögsskolan har en halvtimme avsatt för lunch. Foto: Joel Winqvist

– Det handlar om en beteendeförändring, att hellre ta flera gånger än en stor portion. Att uppmuntra eleverna till att provsmaka. Om man är osäker på om det är något man tycker om så behöver man inte ösa upp jättemycket direkt på tallriken, säger hon.

Dessutom skriver man på skolorna upp hur mycket man slänger varje dag, för att påminna eleverna.

Alan Alalyas, Dalya Mourad och Marissa Kokalla är tre av de över 300 elever som går på skolan.

Alan Alalyas, Dalya Mourad och Marissa Kokalla är tre av de över 300 elever som går på skolan. Foto: Joel Winqvist

På Drottninghögsskolan har man sedan ett par år tillbaka jobbat aktivt med de här frågorna.

Dalya Mourad i årskurs sex försöker leva efter "ta hellre små men flera portioner"-läran.

– Jag brukar tänka på att inte ta för mycket första gången och sen kan jag ta lite mer sen om jag vill ha mer att äta.

Brukar du lyckas?

– Ibland, säger en leende Dalya Mourad som berättar att hon försöker tänka så här även när hon är hemma och äter.

Emily Weber berrättar att Drottninghögsskolan har minskat sitt matsvinn med omkring hälften på två år.

Emily Weber berrättar att Drottninghögsskolan har minskat sitt matsvinn med omkring hälften på två år. Foto: Joel Winqvist

Emily Weber som arbetar som skolvärdinna på Drottninghögsskolan säger att skolan lyckats halvera matsvinnet på två år.

– Vi har arbetat hårt med detta, säger hon.

– Vi förklarar att det är bättre att ta två mindre portioner än en stor. Vi uppmuntrar eleverna att prova nytt och så pratar vi om maten. Och vi har satsat på en lugn miljö med dämpad belysning, säger hon och menar att det skapar ett avslappnat klimat vid matbordet.

Alan Alalyas och Marissa Kokallas brukar försöka tänka på att hellre ta flera mindre portioner än en stor.

Alan Alalyas och Marissa Kokallas brukar försöka tänka på att hellre ta flera mindre portioner än en stor. Foto: Joel Winqvist

Det är alltså senast i februari 2020 som matsvinnet ska ha halverats. 241 ton matavfall ska istället bantas ner till hälften. Men det skulle ändå kunna tolkas som att staden anser det vara acceptabelt att man slänger 120 ton matavfall i skolorna varje år. Hur ser Mónika Rüll Lundin på detta?

– Det är klart att vi skulle helst vilja ha 0 där. Men visst svinn får vi leva med. På sikt när vi har halverat våra nuvarande siffror så ska vi se om vi kan nå längre. Vi kommer inte att vara nöjda. När projektet är slut kommer detta att fortlöpa. Rutiner och beteenden ska sätta sig och bli norm. Det är viktigt för att detta ska bli nåt varaktigt, säger hon.

Publicerad 13 February 2019 08:25