Per Örnell beskriver ser sig som den i

Per Örnell beskriver ser sig som den i "generalstaben" som står för det lite mer eftertänksamma och sköter mycket av skrivandet i flygblad och diverse texter. "Om jag ska vara lite pretentiös", tillägger han. Foto: Joel Winqvist

Tidigare soffliggare nu en del av folklig proteststorm

Så kraftsamlar nej-sägarna inför folkomröstningen

HELSINGBORG/RÅÅ.

Hur går det till när en ideell folkrörelse slutspurtar i en het valrörelse? Lokaltidningen beger sig till Råå för att lyssna till en soffliggare som blivit upprörd och plötsligt står raklång mitt i en proteststorm.

Per Örnell har en mycket bestämd uppfattning om hur hans morgonkaffe ska vara.

– Det ska vara 70/30. Det är perfekt. Ju äldre man blir desto mer mjölk måste man ha i kaffet för att magen ska må bra. När jag var i din ålder så drack jag svart kaffe. Om några år blir det väl 50/50 då, säger han och skrattar.

Det ska visa sig att talet 70 ska återkomma under vår pratstund, men det tar vi senare.

Det är ju egentligen inte för att dricka kaffe som jag har åkt ner till hans bostad på Råå. Utan jag ska lyssna till Per Örnell som har blivit en av de bärande krafterna, eller en del i "generalstaben" som han själv kallar det, i den folkliga rörelse som vill stoppa en försäljning av Öresundskraft.

I huset står flertalet lådor med flygblad på väg att delas ut, och på tröjan sitter en knapp som inte låter en missförstå vilken ståndpunkt han själv intar i denna heta politiska fråga. För det är ju faktiskt det den har utvecklats till att bli.

Själv är han långt ifrån van att engagera sig på det här sättet.

– Jag är en typisk soffsittare som kan sitta och bli upprörd över saker framför tv:n och tänkt att det här borde man ju göra något åt. Men jag har aldrig engagerat mig konkret, säger Per Örnell som har en lång bakgrund som organisations- och ledarskapskonsult, mest på större industriföretag, i ryggsäcken. Bland annat på Kemira.

Jag blev helt förskräckt, arg och upprörd

Han kallar sig, halvt skämtsamt, för "på sin höjd en tangentaktivist". En som gärna tyckt till hemma men aldrig kommit sig för att tydligt engagera sig utåt i någon fråga.

Samhällsintresset har dock alltid varit stort och det har blivit ett antal insändare genom åren men oftast har det slutat där.

När han förra vintras hörde talas om planerna på att sälja stadens energibolag blev han upprörd.

– Jag blev helt förskräckt, arg och upprörd. Det var nästan så att nackhåren reste sig, alltså, säger 69-åringen som har följt utfallet av liknande försäljningar i andra städer.

– Jag vet vilken dålig affär till exempel Stockholm gjorde. Både kommunen och medborgarna som fick betala mycket högre fjärrvärme- och elnätspriser, säger han.

Hans största farhåga är dock att en försäljning skulle leda till att kommunen får det mycket svårare att påverka klimatet.

– Man tappar kontrollen över ett mycket centralt verktyg för samhällsutveckling, menar han.

Den andra sidan, de som vill sälja energibolaget, pekar å sin sida på en energimarknad i förändring. Kommunalrådet Peter Danielsson (M) har tidigare fört ett resonemang som handlar om att ett kommunalt ägande av bolaget på flera sätt är ett hinder för dess utveckling. De regler som anges i kommunallagen och som staden som ägare har att förhålla sig till begränsar också möjligheterna att öka utdelningen i bolaget, menar han.

Ja-sidan i folkomröstningen vill placera pengarna från en försäljning av Öresundskraft i en stiftelse vars avkastning sedan skulle gå till helsingborgarnas välfärd.

Kanske var det viss understimulering som fick soffliggare Per Örnell på Råå att börja engagera sig. 69-åringen gjorde sig själv till pensionär för några år sedan och även om hushållssysslorna tar sin plats i tillvaron fanns det ändå mycket tid över.

– Det här har ju blivit en heltidssyssla plötsligt, säger han om engagemanget.

Hur har då en ideell folkrörelse slutspurtat inför dagen för folkomröstningen, som sker den 12 januari? Det är här talet 70 kommer in i bilden igen.

Stort krut har nämligen lagts på att dela ut flygblad med information till omkring 70 000 hushåll.

Pengar tas från de cirka 140 000 kronor som privatpersoner har samlat ihop till i kampanjen.

Resten av medlen går även till viss annonsering i media. Engagerade har också varit ute på stan för att få folk att gå till valurnorna.

Ni gör ändå det här ideellt, tror du att det ni gör kommer att göra skillnad?

– Ja, jag tror det. Jag tror att de kommer få svårt att få igenom en försäljning, säger han men påminner om vikten av att så många som får rösta verkligen gör det.

Sedan inflikar han plötsligt:

– Vet du förresten att jag fyller 70 år den 12 januari när det är folkomröstning? Det är ju ett lustigt sammanträffande. Det blir till att dela ut valsedlar istället för att ha kalas. Det får man ha en annan dag.

Publicerad 23 December 2019 00:00